musik och mosaik

Förord.

Garagegruppen på Orrholmen i Karlstad är en riktigt god förebild. Med en sinnrik metod,

och genom delaktighet och engagemang, har man med kulturens hjälp på ett unikt sätt

skapat mervärden i boendemiljön som gett oanade effekter.

Vi hoppas att många andra runt om i vårt land – och över hela världen – ska inspireras

av det positiva arbete som pågår i Orrholmsgaraget.

Claes Wallenius

Styrelseordförande Karlstads Bostads AB, juni 2008.

Förord.

Garagegruppen på Orrholmen i Karlstad är en riktigt god förebild. Med en sinnrik metod,

och genom delaktighet och engagemang, har man med kulturens hjälp på ett unikt sätt

skapat mervärden i boendemiljön som gett oanade effekter.

Vi hoppas att många andra runt om i vårt land – och över hela världen – ska inspireras

av det positiva arbete som pågår i Orrholmsgaraget.

Claes Wallenius

Styrelseordförande Karlstads Bostads AB, juni 2008.

ISBN 00000000000

Ansvarig utgivare: Mats Enmark, Karlstads Bostads AB. Projektledare: Torbjörn Eriksson, Orrholmens Garagegrupp.

Form och produktion: Motherland Branding & Design. Skribent: Katarina Averås. Fotograf: Johan Eklund.

Denna bok har producerats med hjälp av bidrag från Stiftelsen Framtidens kultur och Sparbanksstiftelsen Alfa.

Tryckt hos Knappen 2008.

Berättelsen om hur ett garage som fylls med kultur och

upplevelser – och hur engagemang och delaktighet kan

höja värdet på en hel stadsdel. Inspireras av Orrholmen!

MUSIK OCH MOSAIK.

ISBN 00000000000

Ansvarig utgivare: Mats Enmark, Karlstads Bostads AB. Projektledare: Torbjörn Eriksson, Orrholmens Garagegrupp.

Form och produktion: Motherland Branding & Design. Skribent: Katarina Averås. Fotograf: Johan Eklund.

Denna bok har producerats med hjälp av bidrag från Stiftelsen Framtidens kultur och Sparbanksstiftelsen Alfa.

Tryckt hos Knappen 2008.

Berättelsen om hur ett garage som fylls med kultur och

upplevelser – och hur engagemang och delaktighet kan

höja värdet på en hel stadsdel. Inspireras av Orrholmen!

MUSIK OCH MOSAIK.

Från många av de 800 lägenheterna på

Orrholmen i Karlstad är utsikten en dröm –

Vänerns vidsträckta och glittrande innan-

hav. Under bostadsområdet finns en helt

annan värld. Detta underjordiska garage

var länge en plats mest känd för sin dunkla

miljö, avgaser, råkall luft, skadegörelse och

otrygghet.

Det som har hänt sedan dess är något

av ett underverk! Karlstads Bostads AB,

eldsjälar, konstnärer och de boende har

förvandlat Orrholmsgaraget till en trivsam

mötesplats där man gärna dröjer sig kvar.

Betongen har fått nya färger. Husen känns

gladare. Här är tryggt att vara.

I den här boken berättar vi hur det gick till.

Med erfarenheterna från Orrholmen är

det lätt att dra slutsatsen att de så kallade

Miljonprogrammen mår bra av kultur och

kan utvecklas.Stadsdelen Orrholmen har fått en egen personlighet och tydlig identitet.

Från många av de 800 lägenheterna på

Orrholmen i Karlstad är utsikten en dröm –

Vänerns vidsträckta och glittrande innan-

hav. Under bostadsområdet finns en helt

annan värld. Detta underjordiska garage

var länge en plats mest känd för sin dunkla

miljö, avgaser, råkall luft, skadegörelse och

otrygghet.

Det som har hänt sedan dess är något

av ett underverk! Karlstads Bostads AB,

eldsjälar, konstnärer och de boende har

förvandlat Orrholmsgaraget till en trivsam

mötesplats där man gärna dröjer sig kvar.

Betongen har fått nya färger. Husen känns

gladare. Här är tryggt att vara.

I den här boken berättar vi hur det gick till.

Med erfarenheterna från Orrholmen är

det lätt att dra slutsatsen att de så kallade

Miljonprogrammen mår bra av kultur och

kan utvecklas.Stadsdelen Orrholmen har fått en egen personlighet och tydlig identitet.

Bostadsområdet som växte fram på Orrholmen i Karlstad i mitten av 1960-talet var

något utöver det vanliga. Moderna lägenheter med direkt vattenläge och natursköna

omgivningar. Utsikten från de höga husen är milsvid och sträcker sig ända till

Vänerns horisontlinje i söder.

Bostadsområdet som växte fram på Orrholmen i Karlstad i mitten av 1960-talet var

något utöver det vanliga. Moderna lägenheter med direkt vattenläge och natursköna

omgivningar. Utsikten från de höga husen är milsvid och sträcker sig ända till

Vänerns horisontlinje i söder.

Smeknamnet ”Den vita staden” etablerade sig snabbt.

Martin Edman kom till Karlstads kommun 1965 och

jobbade med stadsplanering i olika former under

mer än 30 år. I stadsplanen heter området formellt

Kvarteret Seglet.

– År 1968 utsågs Karlstad till Årets stad, mycket

på grund av det uppmärksammade bostadsområdet

Orrholmen, berättar han. Höghusens och radhusens

placering i en skeppsform ansågs som mycket speciell.

– Och namnet ”Den vita staden” klingade som

kristall!

Det mest säregna var ändå den unika trafiklösning-

en där både en allmän väg och p-platser placerades

under jord med ett stort grönområde på taket, mellan

höghusen.

– Det var ett tufft grepp som vi idag kanske inte hö-

jer på ögonbrynen åt, konstaterar Martin Edman. Men

då var det en mycket spännande lösning. De boende

kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen. Orr-

holmen uppmärksammades långt utanför Värmlands

gränser. Politiker på alla nivåer, kommunala tjänste-

män, byggherrar och socialarbetare kom på studie-

besök. År 1968 gav Expressen ut en hel extrabilaga om

bostadsområdet och alla dess moderniteter.

På Orrholmen fanns från början tio höghus med

åtta våningar vardera och 42 radhus längs den västra

stranden och låga hyreshus mot öster. Arkitekterna

fanns hos J Wästlunds Arkitektbyrå. Algurén & Troeds-

son Ingenjörsbyrå ansvarade för konstuktionsarbetet

och Rundbloms Konstruktionsbyrå för VVS. Stadsdelen

bredde även ut sig norrut med två större kvarter fler-

familjshus med bostadsrätter.

Fler och fler vill nu bo på Orrholmen. Karlstads

Bostads AB äger och förvaltar idag 800 bostäder i om-

rådet. Så sent som år 2007 invigdes ytterligare ett hög-

hus med attraktiva och extremt energisnåla bostäder.

Även denna satsning har rönt stor uppmärksamhet

nationellt och internationellt.

På Orrholmen finns idag även egna hem i form av

friköpta helt nybyggda radhus vid den östra stranden.

EXPRESSEN-BILAGA

”... då var det en mycketspännande lösning. De boende kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen.”

Orrholmen, ”Den vita staden”, fick stor uppmärksamhet.

Stadsplanen vann laga kraft i november 1964. På den tiden var Per Lagergren

stadsarkitekt i Karlstad och Torbjörn Ärfström stadsträdgårdsmästare.

Smeknamnet ”Den vita staden” etablerade sig snabbt.

Martin Edman kom till Karlstads kommun 1965 och

jobbade med stadsplanering i olika former under

mer än 30 år. I stadsplanen heter området formellt

Kvarteret Seglet.

– År 1968 utsågs Karlstad till Årets stad, mycket

på grund av det uppmärksammade bostadsområdet

Orrholmen, berättar han. Höghusens och radhusens

placering i en skeppsform ansågs som mycket speciell.

– Och namnet ”Den vita staden” klingade som

kristall!

Det mest säregna var ändå den unika trafiklösning-

en där både en allmän väg och p-platser placerades

under jord med ett stort grönområde på taket, mellan

höghusen.

– Det var ett tufft grepp som vi idag kanske inte hö-

jer på ögonbrynen åt, konstaterar Martin Edman. Men

då var det en mycket spännande lösning. De boende

kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen. Orr-

holmen uppmärksammades långt utanför Värmlands

gränser. Politiker på alla nivåer, kommunala tjänste-

män, byggherrar och socialarbetare kom på studie-

besök. År 1968 gav Expressen ut en hel extrabilaga om

bostadsområdet och alla dess moderniteter.

På Orrholmen fanns från början tio höghus med

åtta våningar vardera och 42 radhus längs den västra

stranden och låga hyreshus mot öster. Arkitekterna

fanns hos J Wästlunds Arkitektbyrå. Algurén & Troeds-

son Ingenjörsbyrå ansvarade för konstuktionsarbetet

och Rundbloms Konstruktionsbyrå för VVS. Stadsdelen

bredde även ut sig norrut med två större kvarter fler-

familjshus med bostadsrätter.

Fler och fler vill nu bo på Orrholmen. Karlstads

Bostads AB äger och förvaltar idag 800 bostäder i om-

rådet. Så sent som år 2007 invigdes ytterligare ett hög-

hus med attraktiva och extremt energisnåla bostäder.

Även denna satsning har rönt stor uppmärksamhet

nationellt och internationellt.

På Orrholmen finns idag även egna hem i form av

friköpta helt nybyggda radhus vid den östra stranden.

EXPRESSEN-BILAGA

”... då var det en mycketspännande lösning. De boende kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen.”

Orrholmen, ”Den vita staden”, fick stor uppmärksamhet.

Stadsplanen vann laga kraft i november 1964. På den tiden var Per Lagergren

stadsarkitekt i Karlstad och Torbjörn Ärfström stadsträdgårdsmästare.

Syftet var att en gång för alla få bukt med den bostads-

brist som rådde i slutet av 1950- och in på 1960-talet.

Det fanns också ett stort behov av att höja standarden

på bostäderna. Folk bodde trångt, det var slitet och

obekvämt.

Den svenska lösningen blev det som senare och

alltjämt benämns som Miljonprogrammet. 1964 tog

riksdagen ett beslut om att det under den närmaste

tioårsperioden skulle byggas en miljon nya bostäder.

Den som byggde fick en statlig räntesubvention. Och

ännu bättre ekonomiska villkor fick den som planera-

de och byggde minst tusen bostäder på en och samma

gång.

Siffrorna i statistiken varierar, men totalt byggdes

under perioden 1965 – 1975 nära 600 000 bostäder i

flerbostadshus och 350 000 i småhus. Rufft räknat bor

idag en fjärdedel av Sveriges befolkning i bostäder som

kom till med uppmuntran av Miljonprogrammet.

Rationellt var den allmänna inställningen. Nya

byggmetoder utvecklades snabbt för att kunna bygga

många bostäder på kort tid till en billig penning. Både

mindre och större kommuner satsade.

De ekonomiska fördelarna fick styra. I kombination

med tidens något brutalistiska arkitektoniska ideal

– med oputsade och råa fasader – blev känslan ofta

fyrkantig, stel och grå. Inuti erbjöds alla modernite-

ter man kunde tänka sig. På utsidan blev områdena

sterila, människorna anonyma.

Ofta var det markområden utanför städerna som

exploaterades. Många har ställt sig frågan vilken mål-

grupp bostäderna egentligen vände sig till. Här finns

en inbyggd paradox: Den som vill bo naturskönt och

lantligt söker sig hellre till mer enskilda och rofyllda

områden. Och den som gillar stadens puls vill hellre

bo närmare stadskärnan.

Bostadsområdena planerades på ett nytt sätt. Istäl-

let för traditionella rutnätsstäder bebyggdes större

områden för att ge mycket ljusinsläpp i lägenheterna,

stora rekreationsytor skapades runtomkring och kom-

munikationer och serviceinrättningar placerades på

strategiska platser i förhållande till bostadshusen. Bil-

trafik och gångtrafik skulle hållas åtskilda.

År 1964 tog Sverige ett målmedvetet beslut: En miljon nya sunda och moderna bostäder på tio år.

Orrholmen i Karlstad planerades under 1960-talet och

stod klart för successiv inflyttning under åren 1966

till 1967. Ett stort garage byggdes in under de tio hög-

husen. På så sätt kunde 689 p-platser gömmas undan.

Kollektivtrafiken gjordes extra tillgänglig genom att

man dessutom drog busslinjen runt i garaget och

erbjöd tre hållplatser inomhus. Både bilister och buss-

resenärer kunde sedan ta hissen direkt upp till rätt

våning.

Syftet var att en gång för alla få bukt med den bostads-

brist som rådde i slutet av 1950- och in på 1960-talet.

Det fanns också ett stort behov av att höja standarden

på bostäderna. Folk bodde trångt, det var slitet och

obekvämt.

Den svenska lösningen blev det som senare och

alltjämt benämns som Miljonprogrammet. 1964 tog

riksdagen ett beslut om att det under den närmaste

tioårsperioden skulle byggas en miljon nya bostäder.

Den som byggde fick en statlig räntesubvention. Och

ännu bättre ekonomiska villkor fick den som planera-

de och byggde minst tusen bostäder på en och samma

gång.

Siffrorna i statistiken varierar, men totalt byggdes

under perioden 1965 – 1975 nära 600 000 bostäder i

flerbostadshus och 350 000 i småhus. Rufft räknat bor

idag en fjärdedel av Sveriges befolkning i bostäder som

kom till med uppmuntran av Miljonprogrammet.

Rationellt var den allmänna inställningen. Nya

byggmetoder utvecklades snabbt för att kunna bygga

många bostäder på kort tid till en billig penning. Både

mindre och större kommuner satsade.

De ekonomiska fördelarna fick styra. I kombination

med tidens något brutalistiska arkitektoniska ideal

– med oputsade och råa fasader – blev känslan ofta

fyrkantig, stel och grå. Inuti erbjöds alla modernite-

ter man kunde tänka sig. På utsidan blev områdena

sterila, människorna anonyma.

Ofta var det markområden utanför städerna som

exploaterades. Många har ställt sig frågan vilken mål-

grupp bostäderna egentligen vände sig till. Här finns

en inbyggd paradox: Den som vill bo naturskönt och

lantligt söker sig hellre till mer enskilda och rofyllda

områden. Och den som gillar stadens puls vill hellre

bo närmare stadskärnan.

Bostadsområdena planerades på ett nytt sätt. Istäl-

let för traditionella rutnätsstäder bebyggdes större

områden för att ge mycket ljusinsläpp i lägenheterna,

stora rekreationsytor skapades runtomkring och kom-

munikationer och serviceinrättningar placerades på

strategiska platser i förhållande till bostadshusen. Bil-

trafik och gångtrafik skulle hållas åtskilda.

År 1964 tog Sverige ett målmedvetet beslut: En miljon nya sunda och moderna bostäder på tio år.

Orrholmen i Karlstad planerades under 1960-talet och

stod klart för successiv inflyttning under åren 1966

till 1967. Ett stort garage byggdes in under de tio hög-

husen. På så sätt kunde 689 p-platser gömmas undan.

Kollektivtrafiken gjordes extra tillgänglig genom att

man dessutom drog busslinjen runt i garaget och

erbjöd tre hållplatser inomhus. Både bilister och buss-

resenärer kunde sedan ta hissen direkt upp till rätt

våning.

Kultur är i grunden kravlös och kommer till dig för att

väcka tankar. Den aktiverar alla möjliga sinnen. Vi ser,

hör och känner. Kulturen ger oss spännande upplevel-

ser och lär oss nya saker om oss själva. Effekterna är

ofta oväntade.

Boel: Det är svårt att formulera vilken roll kulturen

har rent allmänt. Jag har funderat mycket på det.

Men kulturens främsta värde är kanske att man lär

känna sig själv lite bättre. Den hjälper till att vidga

den egna världen. Vi ser och upplever sånt som ger oss

andra perspektiv än de vi hade tidigare. Det är mycket

värdefullt.

Mats: Kultur ska beröra och uppröra, den behöver inte

alltid vara så väntad.

Boel: Ja, till exempel ett konstverk kan gärna få skaka

om lite, väcka tankar. Jag ser kultur som en form av

kommunikation. Den är en medveten handling av en

person, som sedan andra får ta del av. Kultur är ett sätt

att mötas som ger andra dimensioner.

Mats: Människor i svåra situationer vittnar ofta om hur

kulturen kittar ihop och ger sammanhållning. Kultur

kan vara ett sätt att överleva.

Boel: Vi skulle ha oerhört fattiga liv om vi inte hade

dessa uttrycksmedel. Kultur är ju dessutom kontakt-

skapande. Den leder till samtal. Den som har fått en

kulturell erfarenhet och bas i sitt liv, har troligtvis

också lättare att ta till sig andra kulturer. Och att

acceptera dem.

Mats: Det finns undersökningar som tydligt visar att

den som tar till sig kultur i någon form känner ett

stort välbefinnande. Kultur påverkar hälsotalen posi-

tivt. Idrottsutövande, till exempel, kommer längre ned

på listan. Kanske beror det på att kultur inte ställer

några krav, medan sporten ofta fordrar en prestation.

Boel: Det är viktigt att vi inte kräver att kulturen i

samhället ska fylla en nyttig funktion. Kultur ska inte

räknas hem i ekonomiska kalkyler. Då tappar vi bort

kärnan – att det handlar om kommunikation och att

medvetandegöra de egna tankarna.

Mats: Jag har sett flera exempel på hur människors

beteende förändras när de får synliga bevis på att

någon bryr sig om den miljö de vistas i. Samma sak

händer naturligtvis i ett bostadsområde. När det bjuds

på kultur i olika former kommer den positiva känslan

automatiskt. Att få kultur är detsamma som att få

respekt.

Boel: Kultur ger helt enkelt livet mervärden!

Mats: Det är bra när olika kulturella uttrycksformer

ges utrymme på oväntade platser.

Kultur som värdeskapare.

Boel Henckel, boende på Orrholmen.

”Kultur ska inte räknas hKultur ska inte räknas hem i ekonomiska kalkyler.

Då tappar vi bort kärnan...”

”Kultur berör och uppKultur berör och upprör. Den kan dyka upp på de

Mats Ahrén, kultur- och fritidsdirektör i Karlstads kommun.

mest oväntade platser.”

Kultur är i grunden kravlös och kommer till dig för att

väcka tankar. Den aktiverar alla möjliga sinnen. Vi ser,

hör och känner. Kulturen ger oss spännande upplevel-

ser och lär oss nya saker om oss själva. Effekterna är

ofta oväntade.

Boel: Det är svårt att formulera vilken roll kulturen

har rent allmänt. Jag har funderat mycket på det.

Men kulturens främsta värde är kanske att man lär

känna sig själv lite bättre. Den hjälper till att vidga

den egna världen. Vi ser och upplever sånt som ger oss

andra perspektiv än de vi hade tidigare. Det är mycket

värdefullt.

Mats: Kultur ska beröra och uppröra, den behöver inte

alltid vara så väntad.

Boel: Ja, till exempel ett konstverk kan gärna få skaka

om lite, väcka tankar. Jag ser kultur som en form av

kommunikation. Den är en medveten handling av en

person, som sedan andra får ta del av. Kultur är ett sätt

att mötas som ger andra dimensioner.

Mats: Människor i svåra situationer vittnar ofta om hur

kulturen kittar ihop och ger sammanhållning. Kultur

kan vara ett sätt att överleva.

Boel: Vi skulle ha oerhört fattiga liv om vi inte hade

dessa uttrycksmedel. Kultur är ju dessutom kontakt-

skapande. Den leder till samtal. Den som har fått en

kulturell erfarenhet och bas i sitt liv, har troligtvis

också lättare att ta till sig andra kulturer. Och att

acceptera dem.

Mats: Det finns undersökningar som tydligt visar att

den som tar till sig kultur i någon form känner ett

stort välbefinnande. Kultur påverkar hälsotalen posi-

tivt. Idrottsutövande, till exempel, kommer längre ned

på listan. Kanske beror det på att kultur inte ställer

några krav, medan sporten ofta fordrar en prestation.

Boel: Det är viktigt att vi inte kräver att kulturen i

samhället ska fylla en nyttig funktion. Kultur ska inte

räknas hem i ekonomiska kalkyler. Då tappar vi bort

kärnan – att det handlar om kommunikation och att

medvetandegöra de egna tankarna.

Mats: Jag har sett flera exempel på hur människors

beteende förändras när de får synliga bevis på att

någon bryr sig om den miljö de vistas i. Samma sak

händer naturligtvis i ett bostadsområde. När det bjuds

på kultur i olika former kommer den positiva känslan

automatiskt. Att få kultur är detsamma som att få

respekt.

Boel: Kultur ger helt enkelt livet mervärden!

Mats: Det är bra när olika kulturella uttrycksformer

ges utrymme på oväntade platser.

Kultur som värdeskapare.

Boel Henckel, boende på Orrholmen.

”Kultur ska inte räknas hKultur ska inte räknas hem i ekonomiska kalkyler.

Då tappar vi bort kärnan...”

”Kultur berör och uppKultur berör och upprör. Den kan dyka upp på de

Mats Ahrén, kultur- och fritidsdirektör i Karlstads kommun.

mest oväntade platser.”

”Garagegruppen är en ny typ av

hembygdsförening.”hembygdsförening.”hembygdsförening.

Torbjörn Eriksson bor på Orrholmen sedan många år

och jobbar idag på uppdrag av Karlstads Bostads AB

med att samordna de kulturyttringar och aktiviteter

som sker i garaget och andra delar av bostadsområdet.

Kanske kan han kallas projektledare. En del anser

säkert att det är han som driver processen framåt. Men

varken han själv eller Karlstads Bostads AB:s vd Mats

Enmark håller med om det.

De är istället rörande överens om att alla satsade

pengar, arbetstimmar och alla idéer skulle ha varit

bortkastade resurser om det inte varit för att delaktig-

het hela tiden varit en naturlig ingrediens i arbetet.

– Våra medarbete och Garagegruppen har stor hand-

lingsfrihet, säger Mats Enmark. Idéer måste komma

inifrån och sedan förvaltas på alla nivåer. Det är ett

tillåtande ledarskap. Att låta andra delta, hitta på och

genomföra.

– För oss som företag är det naturligtvis viktigt att

ha en vision i botten, att följa en röd tråd. Men på den

praktiska operativa nivån är det nödvändigt att vara

mycket konkret, fortsätter han.

De kommunala bostadsbolagen behöver liksom

andra aktörer på bostadsmarknaden vara konkur-

renskraftiga. Det betyder att bostadsområden måste

vara attraktiva och efterfrågade. Det kan de bli på

olika sätt. Ett bra läge, ett fungerande underhåll, rätt

prisnivå – och genom att addera mervärden.

– Idag är jag glad över att det här arbetet kom igång

på Orrholmen i ett så tidigt skede, konstaterar Mats

Enmark. Området har fått en egen mycket tydligare

identitet. Fler vill bo här. Orrholmen är oftare ett för-

stahandsval bland våra lägenhetssökande.

Den satsning på hyresrätter som Miljonprogrammet

innebar har gjort hyresrätten och de stora bostadsom-

rådena till en hembygdsmiljö för allt fler. Idag är defi-

nitionen på barndomshem oftare höghus än faluröda

hus på landet.

– Jag tycker att man kan likna oss i Garagegruppen

på Orrholmen vid en ny typ av hembygdsförening,

säger Torbjörn Eriksson. Vi tycker om vårt bostadsom-

råde, vi värnar om våra hus och omgivningarna.

– Denna unika miljö berikar vi nu med massor av

kultur och aktiviteter. Här uppstår spontana spännan-

de möten, konstverken ger oss trevliga samtalsämnen

och anonymiteten mellan människor motverkas.

Det allra första som hände när Garagegruppen bil-

Det fanns ingen projektplan. Inga fint formulerade strategier eller mål. Men det

fanns en stark vilja att förändra, förbättra och försköna. Det fanns en enighet som

förenade hyresgäster och Karlstads Bostads AB.

Istället för att hålla formella sammanträden och prata om fina planer såg man till

att arbetet kom igång.

Konkret – på riktigt och synligt.

”700 000 tillfällen per år! Så ofta är det någon som väntar på något i Orrholmsgaraget. Färdtjänst, bussen, vänner, bilen som ska igång.”Torbjörn Eriksson, boende på Orrholmen och entusiast i Garagegruppen.

”Garagegruppen är en ny typ av

hembygdsförening.”hembygdsförening.”hembygdsförening.

Torbjörn Eriksson bor på Orrholmen sedan många år

och jobbar idag på uppdrag av Karlstads Bostads AB

med att samordna de kulturyttringar och aktiviteter

som sker i garaget och andra delar av bostadsområdet.

Kanske kan han kallas projektledare. En del anser

säkert att det är han som driver processen framåt. Men

varken han själv eller Karlstads Bostads AB:s vd Mats

Enmark håller med om det.

De är istället rörande överens om att alla satsade

pengar, arbetstimmar och alla idéer skulle ha varit

bortkastade resurser om det inte varit för att delaktig-

het hela tiden varit en naturlig ingrediens i arbetet.

– Våra medarbete och Garagegruppen har stor hand-

lingsfrihet, säger Mats Enmark. Idéer måste komma

inifrån och sedan förvaltas på alla nivåer. Det är ett

tillåtande ledarskap. Att låta andra delta, hitta på och

genomföra.

– För oss som företag är det naturligtvis viktigt att

ha en vision i botten, att följa en röd tråd. Men på den

praktiska operativa nivån är det nödvändigt att vara

mycket konkret, fortsätter han.

De kommunala bostadsbolagen behöver liksom

andra aktörer på bostadsmarknaden vara konkur-

renskraftiga. Det betyder att bostadsområden måste

vara attraktiva och efterfrågade. Det kan de bli på

olika sätt. Ett bra läge, ett fungerande underhåll, rätt

prisnivå – och genom att addera mervärden.

– Idag är jag glad över att det här arbetet kom igång

på Orrholmen i ett så tidigt skede, konstaterar Mats

Enmark. Området har fått en egen mycket tydligare

identitet. Fler vill bo här. Orrholmen är oftare ett för-

stahandsval bland våra lägenhetssökande.

Den satsning på hyresrätter som Miljonprogrammet

innebar har gjort hyresrätten och de stora bostadsom-

rådena till en hembygdsmiljö för allt fler. Idag är defi-

nitionen på barndomshem oftare höghus än faluröda

hus på landet.

– Jag tycker att man kan likna oss i Garagegruppen

på Orrholmen vid en ny typ av hembygdsförening,

säger Torbjörn Eriksson. Vi tycker om vårt bostadsom-

råde, vi värnar om våra hus och omgivningarna.

– Denna unika miljö berikar vi nu med massor av

kultur och aktiviteter. Här uppstår spontana spännan-

de möten, konstverken ger oss trevliga samtalsämnen

och anonymiteten mellan människor motverkas.

Det allra första som hände när Garagegruppen bil-

Det fanns ingen projektplan. Inga fint formulerade strategier eller mål. Men det

fanns en stark vilja att förändra, förbättra och försköna. Det fanns en enighet som

förenade hyresgäster och Karlstads Bostads AB.

Istället för att hålla formella sammanträden och prata om fina planer såg man till

att arbetet kom igång.

Konkret – på riktigt och synligt.

”700 000 tillfällen per år! Så ofta är det någon som väntar på något i Orrholmsgaraget. Färdtjänst, bussen, vänner, bilen som ska igång.”Torbjörn Eriksson, boende på Orrholmen och entusiast i Garagegruppen.

”... jag anade att här fanns möjligheter att skapa mervärden

som skulle ge området en egen identitet – som skulle göra det

spännande och attraktivt ...”Mats Enmark, vd Karlstads Bostads AB.

dats var att alla boende fick fylla i en enkel enkät. Syf-

tet var att direkt fånga upp idéer, behov och önskemål.

– Hur kan det bli trevligare i vårt garage?

– Vad ska vi göra med det stora grönområdet mellan

husen?

För garaget strömmade det in förslag av varierande

karaktär. För grönområdet var beskedet entydigt och

klart: Låt vår gröna oas vara precis som den är. Gör

ingenting!

– Responsen på den första enkäten var större än

vi kunnat drömma om, säger Torbjörn Eriksson. De

projekt som kom igång låg självklart också i linje med

de svar som lämnades in.

Att fylla Orrholmsgaragets väggar med konst var

ett återkommande förslag. Och även om det har varit

enskilda konstnärer som uppfört verken så har delak-

tighet även här varit ett naturligt inslag. De boende

har fått vara med och välja bland konstnärernas idéer

och de har engagerat följt arbetet på plats i garaget.

Konstverkens namn har varit föremål för tävlingar av

olika slag.

– Vi har aldrig varit närmare våra kunder än vi är

idag här på Orrholmen, konstaterar Mats Enmark.

En annan framgångsfaktor är tempot. Utvecklingen

har skett i en takt som tillåter att människor hinner

bidra med sitt engagemang. Allt behöver och kan inte

vara klart på en och samma gång. Istället har konsten

och aktiviteterna fått sätta igång en kedjereaktion

som i mångt och mycket nu lever sitt eget liv.

– Ett ställe där människor bor och lever måste

utvecklas i lagom takt, fortsätter Mats Enmark. Men

bevisen på handlingskraft måste vara konkreta. Sam-

hället tyngs av en visionströtthet. Fina ord – men

sedan händer det ingenting.

– På Orrholmen händer det hela tiden!

Delaktighet handlar också om att få in andra aktör-

er i processen. Att skapa samarbeten som kan bära

frukt på lång sikt, eller för ett specifikt tillfälle. På

Orrholmen finns exempel på både och. Dessutom har

garaget blivit en arena som konstnärer och andra, på

egen hand, söker upp för att få delta på.

Uppmärksamhet kommer både från lokalt och na-

tionellt håll. Politiker kommer till garaget på studie-

besök eller för att möta sina väljare. Konstskolor och

designelever ser oanade möjligheter och erbjuds att

medverka.

Nu när berättelsen om Orrholmsgaraget sprids till

fler är det på sin plats med goda råd till andra som

vill få igång liknande processer. Mats Enmark och

Torbjörn Eriksson är övertygade om att kultur kan

skapa mervärden i många bostadsområden runt om i

Sverige, Europa och världen.

– Våga lita på människor, säger Mats Enmark spon-

tant. Kräv inte komplicerade projektbeskrivningar,

utan pröva och kom igång direkt. Ta vara på energin

när den finns, det betalar sig alltid på olika sätt fram-

över.

– Var väldigt konkret och nästan övertydlig, fyller

Torbjörn Eriksson i. Skillnaden måste höras, synas,

doftas, kännas och upplevas. Annars kommer kritiken

direkt.

– Löpande kommunikation! Hitta de bästa kanal-

erna och använd dem, fortsätter Mats Enmark. Agera

med öppenhet och ge svar på alla frågor: Vad, varför,

hur, för vem och när?

”... jag anade att här fanns möjligheter att skapa mervärden

som skulle ge området en egen identitet – som skulle göra det

spännande och attraktivt ...”Mats Enmark, vd Karlstads Bostads AB.

dats var att alla boende fick fylla i en enkel enkät. Syf-

tet var att direkt fånga upp idéer, behov och önskemål.

– Hur kan det bli trevligare i vårt garage?

– Vad ska vi göra med det stora grönområdet mellan

husen?

För garaget strömmade det in förslag av varierande

karaktär. För grönområdet var beskedet entydigt och

klart: Låt vår gröna oas vara precis som den är. Gör

ingenting!

– Responsen på den första enkäten var större än

vi kunnat drömma om, säger Torbjörn Eriksson. De

projekt som kom igång låg självklart också i linje med

de svar som lämnades in.

Att fylla Orrholmsgaragets väggar med konst var

ett återkommande förslag. Och även om det har varit

enskilda konstnärer som uppfört verken så har delak-

tighet även här varit ett naturligt inslag. De boende

har fått vara med och välja bland konstnärernas idéer

och de har engagerat följt arbetet på plats i garaget.

Konstverkens namn har varit föremål för tävlingar av

olika slag.

– Vi har aldrig varit närmare våra kunder än vi är

idag här på Orrholmen, konstaterar Mats Enmark.

En annan framgångsfaktor är tempot. Utvecklingen

har skett i en takt som tillåter att människor hinner

bidra med sitt engagemang. Allt behöver och kan inte

vara klart på en och samma gång. Istället har konsten

och aktiviteterna fått sätta igång en kedjereaktion

som i mångt och mycket nu lever sitt eget liv.

– Ett ställe där människor bor och lever måste

utvecklas i lagom takt, fortsätter Mats Enmark. Men

bevisen på handlingskraft måste vara konkreta. Sam-

hället tyngs av en visionströtthet. Fina ord – men

sedan händer det ingenting.

– På Orrholmen händer det hela tiden!

Delaktighet handlar också om att få in andra aktör-

er i processen. Att skapa samarbeten som kan bära

frukt på lång sikt, eller för ett specifikt tillfälle. På

Orrholmen finns exempel på både och. Dessutom har

garaget blivit en arena som konstnärer och andra, på

egen hand, söker upp för att få delta på.

Uppmärksamhet kommer både från lokalt och na-

tionellt håll. Politiker kommer till garaget på studie-

besök eller för att möta sina väljare. Konstskolor och

designelever ser oanade möjligheter och erbjuds att

medverka.

Nu när berättelsen om Orrholmsgaraget sprids till

fler är det på sin plats med goda råd till andra som

vill få igång liknande processer. Mats Enmark och

Torbjörn Eriksson är övertygade om att kultur kan

skapa mervärden i många bostadsområden runt om i

Sverige, Europa och världen.

– Våga lita på människor, säger Mats Enmark spon-

tant. Kräv inte komplicerade projektbeskrivningar,

utan pröva och kom igång direkt. Ta vara på energin

när den finns, det betalar sig alltid på olika sätt fram-

över.

– Var väldigt konkret och nästan övertydlig, fyller

Torbjörn Eriksson i. Skillnaden måste höras, synas,

doftas, kännas och upplevas. Annars kommer kritiken

direkt.

– Löpande kommunikation! Hitta de bästa kanal-

erna och använd dem, fortsätter Mats Enmark. Agera

med öppenhet och ge svar på alla frågor: Vad, varför,

hur, för vem och när?

De flyttade till Karlstad 1978 i samband med att dåvarande

Civilförsvarsstyrelsen utlokaliserades från Stockholm.

– Karlstad ordnade PR-resor för att visa upp sig för oss

som skulle ta beslut om att flytta med, berättar Sven

Westring. Höghusen på Orrholmen var vid den tiden av-

skräckande, där ville vi inte bo. Men under en resa fick vi

titta närmare på radhusen på Västra Raden och där var det

ju toppen!

– Det passade oss perfekt att hyra bostad i Karlstad

eftersom vi också har en sommarstuga utanför Leksand,

fortsätter han.

Idag bor Gunn och Sven Westring högst upp på sjunde

våningen med balkong i väster och en vidsträckt vacker

utsikt. De har omvärderat höghusen och tycker att det är

ett mycket trivsamt boende.

– Det bästa med Orrholmen är tillgång till fina prome-

nadvägar, konstaterar Sven Westring. Här finns många

varianter på vilken slinga man kan ta. Terrasserna i solen

är också fina – vi brukar kalla dem för pensionärshyllan.

Kulturen i garaget uppskattar de mycket.

– Vi var med och tittade på skisser och var sedan med

och lämnade förslag på vad konstverket med fisken skulle

heta. Och så njuter vi naturligtvis av allt annat som finns

där nere. Vi har aldrig varit med om något bus. Orrholmen

är ett tryggt och bra område att bo på.

”Orrholmen är toppen!Orrholmen är toppen!”

De flyttade till Karlstad 1978 i samband med att dåvarande

Civilförsvarsstyrelsen utlokaliserades från Stockholm.

– Karlstad ordnade PR-resor för att visa upp sig för oss

som skulle ta beslut om att flytta med, berättar Sven

Westring. Höghusen på Orrholmen var vid den tiden av-

skräckande, där ville vi inte bo. Men under en resa fick vi

titta närmare på radhusen på Västra Raden och där var det

ju toppen!

– Det passade oss perfekt att hyra bostad i Karlstad

eftersom vi också har en sommarstuga utanför Leksand,

fortsätter han.

Idag bor Gunn och Sven Westring högst upp på sjunde

våningen med balkong i väster och en vidsträckt vacker

utsikt. De har omvärderat höghusen och tycker att det är

ett mycket trivsamt boende.

– Det bästa med Orrholmen är tillgång till fina prome-

nadvägar, konstaterar Sven Westring. Här finns många

varianter på vilken slinga man kan ta. Terrasserna i solen

är också fina – vi brukar kalla dem för pensionärshyllan.

Kulturen i garaget uppskattar de mycket.

– Vi var med och tittade på skisser och var sedan med

och lämnade förslag på vad konstverket med fisken skulle

heta. Och så njuter vi naturligtvis av allt annat som finns

där nere. Vi har aldrig varit med om något bus. Orrholmen

är ett tryggt och bra område att bo på.

”Orrholmen är toppen!Orrholmen är toppen!”

Orrholmsgaraget uppmuntrar till kreativ-

itet. Musik, konst, poesi, möten – och en

hälsning till framtiden. Det är bara några

konkreta exempel på allt det som har hänt

sedan Garagegruppen bestämde sig för

att förbättra miljön.

En arena för den som har idéer.

Orrholmsgaraget uppmuntrar till kreativ-

itet. Musik, konst, poesi, möten – och en

hälsning till framtiden. Det är bara några

konkreta exempel på allt det som har hänt

sedan Garagegruppen bestämde sig för

att förbättra miljön.

En arena för den som har idéer.

Klassisk metod med lugnande verkan.

Inspirationen kom från Los Angeles till Orrholmen: Klassisk musik

har en påtagligt dämpande effekt på skadegörelse och brott.

– Det verkar inte som om man kan göra brott spontant när man

hör klassisk musik, konstaterar bovärden Gunnar Breitkreuz. Den

planerade brottsligheten kommer vi dock inte undan.

Den vackra musiken strömmar ut ur hög-talarna och fyller Orrholmsgaraget dygnet runt. Den som behöver vänta här dröjer sig gärna kvar en extra stund för att njuta.

Bland de allra första åtgärderna för att öka trivseln i Orrholmsgaraget var att byta lampor för att få ett skönare ljus. Målning och omedelbar klottersanering gav också en positiv effekt.

Under hösten 2003 monterade Karlstads Bostads AB upp högtalare

runt om i Orrholmsgaraget och släppte ut de klassiska tonerna för

första gången. En knäpp och dyr idé tyckte en och annan.

Men effekterna lät inte vänta på sig. En trivsam känsla spred sig i

garaget. Problemen med skadegörelse på bilar och fastigheter upp-

hörde helt. Från ett år till nästa sjönk kostnaderna från cirka 125 000

till 25 000 kronor.

Klassisk musik har en lugnande effekt på människor. Nu är det

bevisat en gång till!

Klassisk metod med lugnande verkan.

Inspirationen kom från Los Angeles till Orrholmen: Klassisk musik

har en påtagligt dämpande effekt på skadegörelse och brott.

– Det verkar inte som om man kan göra brott spontant när man

hör klassisk musik, konstaterar bovärden Gunnar Breitkreuz. Den

planerade brottsligheten kommer vi dock inte undan.

Den vackra musiken strömmar ut ur hög-talarna och fyller Orrholmsgaraget dygnet runt. Den som behöver vänta här dröjer sig gärna kvar en extra stund för att njuta.

Bland de allra första åtgärderna för att öka trivseln i Orrholmsgaraget var att byta lampor för att få ett skönare ljus. Målning och omedelbar klottersanering gav också en positiv effekt.

Under hösten 2003 monterade Karlstads Bostads AB upp högtalare

runt om i Orrholmsgaraget och släppte ut de klassiska tonerna för

första gången. En knäpp och dyr idé tyckte en och annan.

Men effekterna lät inte vänta på sig. En trivsam känsla spred sig i

garaget. Problemen med skadegörelse på bilar och fastigheter upp-

hörde helt. Från ett år till nästa sjönk kostnaderna från cirka 125 000

till 25 000 kronor.

Klassisk musik har en lugnande effekt på människor. Nu är det

bevisat en gång till!

Orrholmsgaraget är med sina 20 625 kvadratmeter Karlstads största offentliga rum. Här såg

de flesta bara stora tråkiga betongytor och skumma hörn. Konstnärsögon har upptäckt något

helt annat. En efter en tar de för sig av de tomma väggarna och uppför verk som nu successivt

förvandlar garaget till ett permanent galleri.

Konstnärernas arbete väcker alltid stort engagemang bland de boende. En del nöjer sig med

att notera den förändring som skett sedan de senast passerade. Andra kommer med egna idéer

och framför sina synpunkter direkt till konstnärerna. Bland konstnärerna är känslan av att de

gör något tillsammans med de boende tydlig. Kontakterna är positiva och leder till spännande

samtal och oväntade möten under arbetets gång.

Med rum för världens konstnärer.

”Orr-Corrallen”, konstverk av Osmar Dias.

T.v. Lennart Berg bor på Orrholmen och har marmorerat kring Skymningsbubblan.

T.h. ”Skymningsbubblan” av Ijaz Aamir.

Orrholmsgaraget är med sina 20 625 kvadratmeter Karlstads största offentliga rum. Här såg

de flesta bara stora tråkiga betongytor och skumma hörn. Konstnärsögon har upptäckt något

helt annat. En efter en tar de för sig av de tomma väggarna och uppför verk som nu successivt

förvandlar garaget till ett permanent galleri.

Konstnärernas arbete väcker alltid stort engagemang bland de boende. En del nöjer sig med

att notera den förändring som skett sedan de senast passerade. Andra kommer med egna idéer

och framför sina synpunkter direkt till konstnärerna. Bland konstnärerna är känslan av att de

gör något tillsammans med de boende tydlig. Kontakterna är positiva och leder till spännande

samtal och oväntade möten under arbetets gång.

Med rum för världens konstnärer.

”Orr-Corrallen”, konstverk av Osmar Dias.

T.v. Lennart Berg bor på Orrholmen och har marmorerat kring Skymningsbubblan.

T.h. ”Skymningsbubblan” av Ijaz Aamir.

”...

Flöjtmusik ... hopp, längtanDet känns tryggt härEnsam i underjorden

Här är det inte längre fart och fläktmen flöjt och fläkt låter ihop

Cyklande man med plastask på pakethållarenBusschaufför i uniform med liten ryggsäck

Två fnissande tonårskillar

Kl är 18.30Reser mig

Tar min cykel och åker ut i den ljumma vinternatten”

[Utdrag ur ”Blue Corner” av Carina Ekman,ur boken Orrholmen/Garagepoesi.]

Innehållsförteckningen längst bak i poesiboken bygger upp förvänt-

ningarna. Bland namnen finns en biskop, barn från Orrholmsskolan,

en präst, flera musiker, en chefredaktör, en landshövding, filmfolk och

många andra berättare. Och slutligen faktiskt också en poet: Bengt Berg.

Tillsammans har de gett sina ord till Orrholmsgaraget och alla andra

som vill lyssna.

Boken är utgiven av Heidruns förlag och har rönt mycket uppskatt-

ning sedan släppet i maj år 2006. Idag finns den även inläst på CD av

syskonen Carina Ekman och Leif Persson.

Carina Ekman medverkar i Garagepoesi med en dikt som hon kort

och gott kallar Blue Corner. Det var i denna del av Orrholmsgaraget hon

tillbringade några timmar på en stol för att iaktta, känna och lyssna.

Under tiden förde hon enklare anteckningar som stöd för minnet.

– När jag sedan kom hem igen upptäckte jag att det redan var en dikt

där på mitt papper, berättar hon. Jag behövde bara rensa en aning och

förhöja språket.

Carina Ekman arbetar idag till vardags på Film i Värmland. Kultur är

för henne ett måste. Tidigare har hon även jobbat professionellt med

teater under 20 år.

– Jag fick med mig kulturen redan från barnsben. Det lästes mycket

hemma eftersom bygdens bibliotek låg i samma hus där vi bodde. Vi

lekte teater och jag fick tidigt vara med i Värmlänningarna i Ransäter.

88 sidor Garagepoesi.

T.v. Carina Ekman, en av garagepoeterna.

T.h. ”Blue Corner”, konstverk av Björn Wilde.

”...

Flöjtmusik ... hopp, längtanDet känns tryggt härEnsam i underjorden

Här är det inte längre fart och fläktmen flöjt och fläkt låter ihop

Cyklande man med plastask på pakethållarenBusschaufför i uniform med liten ryggsäck

Två fnissande tonårskillar

Kl är 18.30Reser mig

Tar min cykel och åker ut i den ljumma vinternatten”

[Utdrag ur ”Blue Corner” av Carina Ekman,ur boken Orrholmen/Garagepoesi.]

Innehållsförteckningen längst bak i poesiboken bygger upp förvänt-

ningarna. Bland namnen finns en biskop, barn från Orrholmsskolan,

en präst, flera musiker, en chefredaktör, en landshövding, filmfolk och

många andra berättare. Och slutligen faktiskt också en poet: Bengt Berg.

Tillsammans har de gett sina ord till Orrholmsgaraget och alla andra

som vill lyssna.

Boken är utgiven av Heidruns förlag och har rönt mycket uppskatt-

ning sedan släppet i maj år 2006. Idag finns den även inläst på CD av

syskonen Carina Ekman och Leif Persson.

Carina Ekman medverkar i Garagepoesi med en dikt som hon kort

och gott kallar Blue Corner. Det var i denna del av Orrholmsgaraget hon

tillbringade några timmar på en stol för att iaktta, känna och lyssna.

Under tiden förde hon enklare anteckningar som stöd för minnet.

– När jag sedan kom hem igen upptäckte jag att det redan var en dikt

där på mitt papper, berättar hon. Jag behövde bara rensa en aning och

förhöja språket.

Carina Ekman arbetar idag till vardags på Film i Värmland. Kultur är

för henne ett måste. Tidigare har hon även jobbat professionellt med

teater under 20 år.

– Jag fick med mig kulturen redan från barnsben. Det lästes mycket

hemma eftersom bygdens bibliotek låg i samma hus där vi bodde. Vi

lekte teater och jag fick tidigt vara med i Värmlänningarna i Ransäter.

88 sidor Garagepoesi.

T.v. Carina Ekman, en av garagepoeterna.

T.h. ”Blue Corner”, konstverk av Björn Wilde.

Musik komponerad speciellt för Orrholmsgaraget. Steg för steg växer den fram som resultatet av ett grupp-

arbete mellan professionella musiker som representerar olika stilar. Sju musikstycken finns klara för pro-

duktion av en CD. Dessutom finns embryon till ytterligare tio stycken av olika karaktär.

– Målet är att till slut få till en fullskalig produktion och att kanske också jobba tillsammans med Värm-

lands Sinfonietta för ett uppförande på plats i garaget, berättar Leif Nahnfeldt som medverkar i projektet.

Idén till musikprojektet föddes som en följd av boken Garagepoesi. Tänk om man skulle kunna tonsätta

några av texterna? De musikstycken som nu finns är en mix av tonsatt poesi och andra texter som har

skapats tillsammans med musiken.

Under arbetets gång har det fötts många nya idéer som kan få projektet att leva vidare under lång tid och

engagera fler kreatörer och musiker.

– Nu har vi öppnat tankeproppen, konstaterar Leif Nahnfeldt. Här finns en lekplats för tanken och den

– Om man skapar en kulturarena i ett oväntat rum så uppstår också oväntade idéer, säger Leif Nahnfeldt som jobbar med musik-projektet för Orrholmsgaraget.

Patric Karlsson från Sven-Ingvars är en av de professionella musiker som jobbar med garagemusiken.

Barnkören fick uppleva några spännande timmar i studion när några av sångerna spelades in.

Experiment: Garagemusik i olika former.

musikaliska inspirationen. Garaget är en fri arena – det är det mest spännande!

Boken Garagepoesi finns med under skapandet som inspirationskälla. Det är en av de ingredienser i

projektet som Berit Norberg, musiker och lektor i sång vid Ingesunds musikhögskola tycker är extra roligt.

– Det är också mycket givande att få jobba tillsammans med likasinnade, säger hon. Här möts flera

olika musikgenrer och det är spännande att få se vad det blir i slutändan.

Själv jobbar Berit Norberg bland annat med ett instrumentalt stycke, helt utan ord, samt ett solostycke

för flöjt.

Mona Nylin komponerar och turnérar i vanliga fall på egen hand med sin musik. Genom musikprojek-

tet i Orrholmsgaraget har hon fått chansen att jobba tillsammans med andra musiker.

– Det är härligt att få vara med och berika en miljö med musik, säger hon. Här får många människor ta

del av det vi gör på ett naturligt sätt. Hoppas att vi kan inspirera andra att göra något liknande!

Musik komponerad speciellt för Orrholmsgaraget. Steg för steg växer den fram som resultatet av ett grupp-

arbete mellan professionella musiker som representerar olika stilar. Sju musikstycken finns klara för pro-

duktion av en CD. Dessutom finns embryon till ytterligare tio stycken av olika karaktär.

– Målet är att till slut få till en fullskalig produktion och att kanske också jobba tillsammans med Värm-

lands Sinfonietta för ett uppförande på plats i garaget, berättar Leif Nahnfeldt som medverkar i projektet.

Idén till musikprojektet föddes som en följd av boken Garagepoesi. Tänk om man skulle kunna tonsätta

några av texterna? De musikstycken som nu finns är en mix av tonsatt poesi och andra texter som har

skapats tillsammans med musiken.

Under arbetets gång har det fötts många nya idéer som kan få projektet att leva vidare under lång tid och

engagera fler kreatörer och musiker.

– Nu har vi öppnat tankeproppen, konstaterar Leif Nahnfeldt. Här finns en lekplats för tanken och den

– Om man skapar en kulturarena i ett oväntat rum så uppstår också oväntade idéer, säger Leif Nahnfeldt som jobbar med musik-projektet för Orrholmsgaraget.

Patric Karlsson från Sven-Ingvars är en av de professionella musiker som jobbar med garagemusiken.

Barnkören fick uppleva några spännande timmar i studion när några av sångerna spelades in.

Experiment: Garagemusik i olika former.

musikaliska inspirationen. Garaget är en fri arena – det är det mest spännande!

Boken Garagepoesi finns med under skapandet som inspirationskälla. Det är en av de ingredienser i

projektet som Berit Norberg, musiker och lektor i sång vid Ingesunds musikhögskola tycker är extra roligt.

– Det är också mycket givande att få jobba tillsammans med likasinnade, säger hon. Här möts flera

olika musikgenrer och det är spännande att få se vad det blir i slutändan.

Själv jobbar Berit Norberg bland annat med ett instrumentalt stycke, helt utan ord, samt ett solostycke

för flöjt.

Mona Nylin komponerar och turnérar i vanliga fall på egen hand med sin musik. Genom musikprojek-

tet i Orrholmsgaraget har hon fått chansen att jobba tillsammans med andra musiker.

– Det är härligt att få vara med och berika en miljö med musik, säger hon. Här får många människor ta

del av det vi gör på ett naturligt sätt. Hoppas att vi kan inspirera andra att göra något liknande!

Kanske var det första gången någonsin som tre samfund tillsammans

bjöd in till en multireligiös vandring. Ingen på Orrholmen hade i alla

fall varit med om något liknande. Men garaget är inte någon sakral plats

– här fanns därför oprövade möjligheter för olika religioner att mötas,

som Svenska kyrkan, katolska församlingen och muslimska föreningen.

Inbjudan anslogs i trappuppgångar och lokaltidningarna skrev en

liten förhandsnotis. Nyfikenheten fick 150 personer att ansluta till vand-

ringen som domprost Staffan Kvassman inledde med sina välkomnande

ord från en röd flakmoppe vid garageinfarten.

Sedan förflyttade sig följet bit för bit genom garaget sjungandes en

stämningsfull vandringssång, sprungen ur garagemusikprojektet (se för-

ra uppslaget). Stoppen gjordes vid de olika konstverken och den religiösa

vandringen fick sin inramning av musik under ledning av domkyrko-

organist Hans Nordenborg.

Reflektioner kring möten mellan människor, integration och glädje

över den spännande kulturella plats som Orrholmsgaraget har blivit, fick

deltagarna även från biskop Esbjörn Hagberg och fader Kristoffer Wrona.

Tre präster. Hundrafemtio personer. Promenad genom garaget. Musik. Förvåning. Skratt. Predikan. Kaffe och saft.